V\u00e5ren 2018 gick jag en distanskurs om runor vid Uppsala universitet. En av uppgifterna p\u00e5 kursen var att presentera en runinskrift, som man g\u00e4rna sj\u00e4lv skulle ha sett. Jag valde det enda runfyndet som finns i min hemkommun, runstenen p\u00e5 V\u00e4rmd\u00f6landet i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd. Den intresserade kan l\u00e4sa min presentation h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n
Inom V\u00e4rmd\u00f6 kommun finns en enda runsten. Den st\u00e5r p\u00e5 V\u00e4rmd\u00f6landet, utan f\u00f6r det som en g\u00e5ng var V\u00e4sby Herrg\u00e5rd. Stenen st\u00e5r inte p\u00e5 sin ursprungliga plats utan hittades i ett dike norr om V\u00e4sby Herrg\u00e5rd i b\u00f6rjan p\u00e5 1600-talet. En period var den inmurad i herrg\u00e5rdsfruns tr\u00e4dg\u00e5rdsmur, men 1927 flyttades stenen till sin nuvarande plats. (Upplands runinskrifter s266). Den finns vid Runstensv\u00e4gen, v\u00e4l synlig intill v\u00e4gkanten vid infarten till den nu f\u00f6rsvunna herrg\u00e5rden. En mindre del av runstenen fattas, men f\u00f6rekommer p\u00e5 en avbildning fr\u00e5n 1600-tallet. P\u00e5 senare avbildningar fr\u00e5n 1740 \u00e4r delen borta, s\u00e5 d\u00e4remellan har stenen skadats. (ibid.) <\/p>\n\n\n\n
Texten g\u00e5r l\u00e4tt att rekonstruera med hj\u00e4lp av avbildningen, och utifr\u00e5n inskriptionens \u00f6vriga ordalyd. Man b\u00f6rjar l\u00e4sa fr\u00e5n botten av stenen och f\u00f6ljer bandet fr\u00e5n v\u00e4nster mot h\u00f6ger. De f\u00f6rsta runorna l\u00e4ses mot modern l\u00e4sriktning, dvs fr\u00e5n h\u00f6ger mot v\u00e4nster, och h\u00e4r st\u00e5r runorna med spegelv\u00e4nda v\u00e4ndrunor. Texten \u00e4r skriven med ostungna l\u00e5ngkvistrunor, typiska f\u00f6r yngre vikingatiden.S\u00e5 h\u00e4r st\u00e5r det p\u00e5 stenen med modera bogst\u00e4ver:<\/p>\n\n\n\n
[s]kali ‘ auk ‘ sibi ‘ uk ‘ lifstain ‘ litu ‘ raisa ‘ stai[n ‘ ift]iR ‘ anuit ‘ fa\u00feur ‘ sin ‘ in ‘ kilauk ‘ at ‘ bonta ‘ sin<\/strong><\/p>\n\n\n\n <\/strong>Normalisering till runsvenska: <\/strong>Skalli ok Sibbi ok Lifst\u00e6inn letu r\u00e6isa st\u00e6in \u00e6ftiR Andvett(?), fa\u00f0ur sinn, en Gillaug at bonda sinn.<\/em> <\/em><\/p>\n\n\n\n P\u00e5 modern svenska: Skalle och Sibbe och Livsten l\u00e4t resa stenen efter Andtv\u00e4tt sin fader och Gill\u00f6g efter sin make.<\/p>\n\n\n\n Runstenens text \u00e4r en klassisk minnesformel och en av de vanligaste texttyper som finns. Lite mera ovanligt \u00e4r att det n\u00e4mns ett kvinnonamn p\u00e5 stenen. Enligt statistiken \u00e4r det bara lite mer \u00e4n 14 % som \u00e4r kvinnonamn, av alla de namn som n\u00e4mns p\u00e5 Upplands runstenar fr\u00e5n vikingatiden. Merparten av dessa (58%) \u00e4r gifta fruar precis som Gill\u00f6g (Jesch: 1994 s151:). Stenen \u00e4r tydligt kristen med ett kors i toppen, och syftet med runstenen kan ha varit att hj\u00e4lpa den d\u00f6das sj\u00e4l (antingen att han nu dog fj\u00e4rran fr\u00e5n hemmet eller f\u00f6r att tex viga jorden han begravdes i) samt att redog\u00f6ra f\u00f6r arvsr\u00e4tt. (Se K\u00e4llstr\u00f6m: 2007 s26-27 f\u00f6r en kort genomg\u00e5ng av forskningsl\u00e4get kring detta)<\/p>\n\n\n\n Enligt K\u00e4llstr\u00f6m (2017) \u00e4r stavningen \u201dRaisa stain iftir\u201c typisk f\u00f6r \u00d6pir. Hos Wess\u00e9n i Upplands runinskrifter (s266) \u00e5terfinns ocks\u00e5 attribueringen, utan att utseendet p\u00e5 stenen kommenteras h\u00e4r i \u00f6vrigt. Wessen beskriver d\u00e4remot ett huggfel p\u00e5 stenen och omtalar d\u00e5 bara personen som gjort stenen som \u201dristaren\u201d. Det hade annars varit intressant om man har ett exempel p\u00e5 att en av de mest verksamma runristarna gjorde fel \u201den dag p\u00e5 jobbet\u201d<\/p>\n\n\n\n Runstenens rundjur tillh\u00f6r stilperiod Pr5 enligt Gr\u00e4slunds dateringsmetod. Huvudena p\u00e5 djuren \u00e4r l\u00e5ngsmala och n\u00e4rmar sig det triangul\u00e4ra och de saknar \u00f6gon. Slingorna bildar ett rutm\u00f6nster. D\u00e4rmed \u00e4r stenen sannolikt fr\u00e5n tiden 1100-1130 e.Kr. (Gr\u00e4slund:2003 s588).<\/p>\n\n\n\n V\u00e4sby b\u00f6r etymologiskt betyda V\u00e4sterby och g\u00e5rden etablerades troligen under yngre j\u00e4rn\u00e5lder. Ologiskt nog ligger V\u00e4sby b\u00e5de till \u00f6ster om Torsby, och \u00f6ster om n\u00e4rmsta \u00d6sby; g\u00e5rdar\/byar etablerade vid samma period som V\u00e4sby (Enligt karta i V\u00e4rmd\u00f6 Kulturhistoria i Sk\u00e4rg\u00e5rdsmilj\u00f6 2014 s20). D\u00e4remot ligger V\u00e4sby till v\u00e4ster om V\u00e4rmd\u00f6 kyrka, som byggdes p\u00e5 1300-talet, men kanske d\u00e5 har \u00e4ldre r\u00f6tter? Eller kanske V\u00e4sby \u00e4r et nyare namn p\u00e5 platsen?<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r p\u00e5fallande att det n\u00e4stan inte finns n\u00e5gra runstenar i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd. En f\u00f6rklaring \u00e4r landh\u00f6jningen – mycket av dagens sk\u00e4rg\u00e5rd l\u00e5g under vatten p\u00e5 vikingatiden. Enligt boken V\u00e4rmd\u00f6 Kulturhistoria var det ett kargt landskap, d\u00e4r det var sv\u00e5rt att odla sin f\u00f6da (a.a s12) och vid \u00f6verg\u00e5ngen till medeltiden bodde bara ca 200-250 personer i det som \u00e4r nuvarande V\u00e4rmd\u00f6 kommun. Avsaknaden av runstenar tas till int\u00e4kt f\u00f6r att sk\u00e4rg\u00e5rden var ett fattigt randomr\u00e5de, d\u00e4r man inte hade r\u00e5d till att resa runstenar (a.a s23-24).<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" V\u00e5ren 2018 gick jag en distanskurs om runor vid Uppsala universitet. En av uppgifterna p\u00e5 kursen var att presentera en runinskrift, som man g\u00e4rna sj\u00e4lv skulle ha sett. Jag valde det enda runfyndet som finns i min hemkommun, runstenen p\u00e5 V\u00e4rmd\u00f6landet i Stockholms sk\u00e4rg\u00e5rd. Den intresserade kan l\u00e4sa min presentation h\u00e4r:<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":379,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[41],"tags":[],"class_list":["post-226","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-sprakhistoria"],"yoast_head":"\n
Stenen brukar attribueras till runristaren \u00d6pir (\u00d6pir 1 (A) enligt Samnordisk rundtextdatabas. Det kan finnas flera \u00d6pir, se K\u00e4llstr\u00f6m: 2007 s72 och \u00d6stergren 2012). <\/p>\n\n\n\n
\u201d44\u201445 ui \u00e4r ett intressant fall av \u00e4ndring: ristaren har av allt att d\u00f6ma f\u00f6rst huggit iu, vilket sedan har r\u00e4ttats till ui. (\u2026)Ristaren torde ha varit os\u00e4ker om namnets stavning.\u201d (Upplands runinskrifter s267-68) <\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Eftersom stenen attribueras till \u00d6pir finns ett rikt material av mycket liknande stenar att j\u00e4mf\u00f6ra med. Det hade varit intressant att se om det finns n\u00e5got i stenens utf\u00f6rande som speglar tesen att best\u00e4llarna var mindre bemedlade \u00e4n in\u00e5t land? Och kanske d\u00e4rmed f\u00e5 mera kunskap om livsvillkoren f\u00f6r Sibbe, Skalli, Livsten och Gunnl\u00f6g.
Referenslitteratur:<\/strong>Gr\u00e4slund, Ann-Sofie, 2003: Runestones. \u00a71. Late Viking Age rune stones: ornamentation and chronology. I: Reallexikon der germanischen Altertumskunde. Band 25. Berlin, New York. S. 586\u2013591.Jesch, Judith, 1994: Runic inscriptions and Social History. Some Problems of Method. I: Proceeding of the Third International Symposium on Runes and Runic Inscriptions. Ed. by James E. Knirk. Uppsala. (Runr\u00f6n 9.) S. 149-162.K\u00e4llstr\u00f6m, Magnus, 2007: M\u00e4stare och minnesm\u00e4rken: Studier kring vikingatida runristare och skriftmilj\u00f6er i Norden. Stockholm.Upplands runinskrifter. Granskade och tolkade av Elias Wess\u00e9n och Sven B.F Jansson. Del 1 (SRI band 6, 1940-1943). Stockholm<\/p>\n\n\n\n