Ibland funderar mina språkelever över kommatering. En svensk kursdeltagare berättade till exempel att hon fick många danska mejls på jobbet. Hon hade reflekterat över varför vissa danskar strödde ut så mycket komman i texten, på ett sätt som för henne såg ganska slumpartat ut. Var de kanske helt enkelt dåliga på att formulera sig i skrift?
Främst är det nog det faktum att det är skillnad på danska och svenska kommaregler, som ger danska texter ett väldigt upphackat utseende när man inte är van.
Man sätter helt enkelt flera komman i korrekt skriven danska.
I Danmark är det en statusfråga att sätta kommat rätt, samtidigt som väldigt få faktiskt behärskar reglerna. De är många och svåra, dessa regler. Kommafel känns som något som kanske copywriters och kommunikatörer sitter och letar efter hos sina konkurrenter. Varje gång de hittar ett fel så skrattar de högljutt och länge i skadeglad triumf. Föreställer jag mig. (Eller så var det kanske så före AI. Och kanske gör robotten trots allt fel fortfarande ibland och behöver korrekturläsas). Hur som helst: Faktum är att jag träffat danskar i höga ställningar, där rekrytering ingår i arbetsuppgifterna och som medgett att kommafel kan vara utslagsgivande vid jobbansökan hos dem.
Danskar som var barn före mitten på 90-talet har, liksom jag, ägnat mycket tid i skolan åt att analysera meningar och pricka in subjekt och predikat med kryss och cirklar: Kunde man para ihop ett subjekt med ett predikat, ja då skulle det vara komma. (Det såkallade “kryds-og-bolle-komma”, för att ta det inofficiella namnet). Men sedan 2004 gäller delvis nya danska kommaregler, med och utan komma framför bisatser. Sprognævnet förordade visserligen som utgångspunkt att man inte satte komma före bisatser, utan bara efter. I praktiken fortsatte de flesta att sätta ut även detta komma, som kallas startkomma. Antagligen för att det påminde mest om det gamla sättet. Därför slopades rekommendationen 2024. Det är dock fortfarande lika korrekt att sätta sina komman antigen med eller utan startkomma, bara man är konsekvent i sitt val.
Om du vill träna dina danska “komma-skills” så kan du göra det t.e.x. här: https://sproget.dk/typiske-problemer/komma/
Kommaregler i praktiken
Den dåliga nyheten är alltså att de danska kommareglerna är väldigt invecklade och svåra att lära sig.
Den goda nyheten är att väldigt många danskar inte heller behärskar reglerna, så sannolikt märker de flesta inte om du gör fel.
Om du är dansk och ska skriva korrekt svenska så kan du härmed sänka axlarna, som man säger på danska – alltså slappna av och sluta stressa. Du slipper plugga svenska kommaregler. Visst finns det vissa regler för kommatering på svenska, men den viktigaste svenska principen är att sätta tydlighetskomma. Känns det som att et behövs ett komma för förståelsens skull? Då behöver du antagligen sätta dit ett. I övrigt kan du ta det ganska lugnt i förvissning att det inte finns samma hårda tradition att kritisera dina kommamisstag.
Den här skillnaden på hur vi använder skiljetecknet olika i svenskan och danskan har en tydlig stilistisk effekt. På danska kan man ibland stöta på ganska långa och krångliga meningar eftersom de delas upp av komman. På svenska blir det ofta bättre att skriva lite kortare meningar.