Danska och svenska kommaregler

På en av mina kurser i danska nyligen  var det en kursdeltagare som berättade at hon fick många danska mejls på jobbet.  Hon hade funderat  över varför vissa danskar strödde ut så mycket komman i texten, på ett sätt som för henne såg ganska slumpartat ut. Var de kanske helt enkelt dåliga på att formulera sig i skrift?

Men främst är  det nog det faktum att det är skillnad på danska och svenska kommaregler, som ger danska texter ett väldigt upphackat utseende när man inte är van.

Man sätter helt enkelt många flera komman i korrekt skriven danska. 

I Danmark är det en statusfråga att sätta kommat rätt, samtidigt som väldigt få faktiskt behärskar reglerna. De är många och svåra, dessa regler.  Kommafel känns som något som tex copywriters och kommunikatörer sitter och letar efter hos sina konkurrenter. Varje gång  de hittar ett fel så skrattar de högljudt och länge i skadeglad triumf. Föreställer jag mig.

Danskar som var barn före mitten på 90-talet har,  liksom jag, ägnat mycket tid i skolan åt att analysera meningar och pricka in subjekt och objekt med kryss och cirklar: Kunde man para ihop ett subjekt med ett objekt, ja då skulle det vara komma. (Det såkallade “kryds-og-bolle-komma”, för att ta det inofficiella namnet). Men nu gäller delvis nya danska kommaregler, med och utan komma framför bisatser. Sprognævnet  förordar visserligen att man inte sätter komma för bisatser, utan bara efter. Det är dock valfritt att följa detta så länge man är konsekvent.  I praktiken väljer många att sätta ut även detta komma, som kallas startkomma. Antagligen för att det påminner mest om det gamla sättet. 

Om du vill träna dina danska “komma-skills” så kan du göra det t.e.x. här:  https://sproget.dk/leg-og-ler/quizzer-og-ovelser/retskrivning#m

Kommaregler i praktiken

Den dåliga nyheten är alltså att de danska kommareglerna är väldigt invecklade och svåra att lära sig.

Den goda nyheten är att väldigt många danskar inte heller behärskar reglerna, så sannolikt märker de  flesta inte om du gör fel ibland.

Om du är dansk och ska skriva korrekt svenska så kan du härmed sänka axlarna, som man säger på danska – alltså slappna av och sluta stressa . Du slipper plugga svenska kommaregler. Visst finns det vissa regler för kommatering på svenska, men den viktigaste svenska regeln är att sätta tydlighetskomma. Känns det som att et behövs ett komma för förståelsens skull? Då behöver du antagligen sätta ett. I övrigt kan du ta det ganska lugnt i förvissning att det inte finns samma hårda tradition att kritisera dina kommamisstag.

Den här skillnaden på hur vi använder skiljetecknet olika i svenskan och danskan har en tydlig stilistisk effekt. På danska kan man ibland stöta på ganska långa och krångliga meningar eftersom de delas upp av komman. På svenska blir det ofta bättre att skriva lite kortare meningar.

När jag försökte googla runt för inspiration till den här bloggposten hittade jag en artikel just om kommatering i danskan och svenskan.  Artikeln kommer från Språktidningen. Här belyser man tendensen att sätta färre och färre komman in svenskan, jämfört med hur danska kommeregler till och med gav upphov til det såkallade kommakriget under nittiotalet. Läs och fröjdas om du  är språk- och grammatik-nörd 🙂


Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *